Doo wah do

Idag log universum mot mig när jag äntligen fick sol på min lediga dag. Gladare än en tjock unge på besök i en kakfabrik skuttade jag ut på stan. Dagen till ära hade jag skippat mina svarta strumpbyxor (som förresten används så ofta att de snart kan stå upp av sig själva) och luftade mina ben som är förfriskande vita. Det gjorde ont att titta direkt på dem och jag skulle inte bli förvånad om en eller annan förbipasserande turist har fått bestående ögonskador av att göra just det.

parklunch med becca

vårskor och iprenfärgade ben

finaste vårkjolen

min nya last: yoghurt med honung och müsli

finaste flaskan