Denna morgon låg jag (som utlovat) kvar och dåsade i våningssängen med en ringande huvudvärk som enda sällskap. Jag väntade på ett livstecken från vår kära vän Josefin, som ska vara vår plus one denna helg. När hon, två timmar efter landning, fortfarande inte hade hört av sig slängde jag iväg följande sms: Du är i England nu hoppas jag! (en ytterst befogad "förfrågan" när det gäller denna förvirrade unga dam)
En stund senare släpade jag mig likt en drogad gorilla ner till Marylebone station för att möta upp henne. Jag trodde aldrig att jag skulle vandra ner för Londons gator iklädd urtvättade mysbyxor, årgång 2002. Dock var alternativet mina rosa pyjamasbyxor med apor på, så klädvalet kändes hyfsat självklart. Även om det i ett mycket svagt ögonblick kändes som en bra idé att strunta i byxor helt, för att "spara energi"..
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar