När du hör den här signalen är det dags att vända blad...

Det var bara en tidsfråga... Vi var på väg ut för att ta oss en öl (eller tre). Vi larmade och tydligen gick något fel. Fruktansvärt fel. Tjugo sekunders promenad senare hör vi en ljudsignal som får oss att misstänka ett flyganfall. En millesekund från att inta skyddsposition slår det Rebecca att det kanske möjligtvis skulle kunna vara vårt larm...? Tveksamma börjar vi närma oss huset i Skalmantakt. "Det är inte vårt larm. Det är inte vårt larm" upprepar vi som ett mantra. När vi äntligen tagit oss fram till huset ser vi en enorm blå lampa a'la polisbil blinka hysteriskt ovanför ytterdörren och ljudsignalen är ungefär lika diskret som Hultfredsfestivalen i ett bibliotek. Vi väntar oss att Internationella Insatsstyrkan skall omringa oss vilken sekund som helst och vi kan nästan förnimma ljudet av polishelikoptrar. Carro lyckas få upp nycklarna ur väskan och rusar in, medan Rebecca spanar frenetiskt efter schäferhundarna. Tänk dig flyglarmets ljudstyrka gånger 3 i din hall och du vet ungefär vad vi snackar om. Tillslut lyckas Carro stänga av larmet. Detta hade faktiskt nästan varit okej om det inte vore för att larmet är direktkopplat till Kikos mobiltelefon. Kiko är i Italien hos sin döende far och vi lovade att "ta hand om huset åt honom"...

Maskinen från Helvetet