Sippar kaffe. Läser nyheterna, Alexander Mcqueens självmord toppar rubrikerna. Lirar Aerosmith och Led Zep på högsta volym (som man absolut inte får göra när Carro är hemma.)
Väntar på att någon vettig arbetsgivare ska höra av sig och säga "Men du är ju alldeles perfekt för det här! När kan du börja?". Känns som att jag lagt ut hundra krokar, men fortfarande inget napp.
Men, det har bara gått två veckor. Hoppet är absolut inte borta. Fast det skulle ju inte skada med några peppande kommentarer här nere i kommentarsfältet. Bara så ni vet.
Nu: Fika med gammal klasskompis. MYS!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vi håller tummarna för dig, snart har du också jobb!;-)
SvaraRaderaspela din musik bara, bry dig inte om Carro!!
//mamma Mette
Klart du får jobb snart Beccis. Jag håller tummarna stenhårt ska du veta! Arbetsgivarna vet inte vilken pangbrud de går miste om om de inte anställer dig! Håll humöret uppe så ordnar det sig snart <3
SvaraRaderaPUSS / Sofia
Klart det löser sig...stå på ! Jag vet att det löser sig....var rädd om dig! saknar våren nu,ikväll os må gott upp med blicken!
SvaraRaderakram daddy
Jaa, det är ofattbart att dom inte anställt dig på studs! men du charmar snart till dig ett kneg, du är ett socialt geni! JAG SAKNAR DIG, snart ses vi :) Puss på alla hjärtans dag! <3
SvaraRaderaKlart du får ett jobb snart snygging! Det kommer alltid när man minst anar det. Själv jobbar jag på här hemma i Borran och det går väl bra, har en kul historia om en hund som jag måste berätta ngn dag..
SvaraRaderaåkrar afgh